I går hade lilla damlaget julgransplundring hos Jea, författarinnan till "Kafferepet på Österlen". Hon är fantastisk på att ställa till fest och samtidigt samla in pengar till föreningen Hogar de Christos som stödjer skolgång för arbetande barn i Peru. Vi skulle alla ha med oss en julklapp som inte fick kosta mer än 20:-. Vid kvällens höjdpunkt, julklappsutdelningen, fick värdinnans dotter den här underbara "grytlappen". Jag fick nöja mig med lite stålull till grytrengöring. Visst är livet orättvist!
Yesterday I attended a party when the Christmas tree is stripped of decorations. I think it is a very Swedish tradition. The woman who arranged the party is a fantastic partyfixer. Her parties are charityparties. All the money collected are sent to an oranization in Peru that helps children who are working to attend school. We all had to bring a Christmas gift that wasn`t allowed to cost more than 20:- Sv kr. The climax at the party was when the gifts were handed out. The hostess`s daughter received this wonderful "saucepan holder". I got some steel wool for cleaning my saucepans. Life isn`t fair.
2 kommentarer:
Javisst är livet orättvist, men oftast drar ju vi (i denna del av världen)det längsta strået, så det får man ta med jämnmod. Dockansiktet är dock helt underbart och eftersträvansvärt. Jag skulle också vara avundsjuk!
Så fint, tack för att du delar med dig, jag har några ansikten som jag skall ta kort på!
Skicka en kommentar